fredag 22 oktober 2010

Behaviorism

Begreppet behaviorism framställs ibland som något fult och förkastligt. Jag såg ett UR program om pedagogik där Martin Ingvar, professor i klinisk neurovetenskap, sa något som ”som tur är har vi lämnat några bortkastade decennier av behaviorism bakom oss”. Det intressanta var att resten av programmet beskrev forskning som i mina ögon var klart behavioristisk.

Dessutom sammanföll det i tiden med att Lärarhögskolan i Stockholm startade vad man kan kalla den första ”rent behavioristiska” utbildningen i landet, beteendeanalys för speciallärare.

Begrepps innehåll styrs av sin definition. Behaviorism är belastat med en historia som ställer till det för begreppet. Watson myntade begreppet i början av 1900-talet som en reaktion mot dåtidens introspektiva psykologi. Han menade att det enda sättet för psykologin att bli en seriös vetenskap är att lämna de mer filosofiska metoderna att fundera på människans inre psyke och fokusera på det som syns och går att mäta.

Behaviorism är alltså en skola som menar att psykologisk forskning ska bedrivas med samma vetenskapliga metoder som annan positivistisk forskning.

Psykologin skulle forska med samma metoder som biologin, fysiken, medicinen etc, inte som filosofin.

När Skinner kom in i bilden och kallade sig radikal behaviorist blev begreppet för många liktydigt med Skinners inlärningspsykologi. En radikal behaviorist menar att alla psykiska fenomen kan ses som beteenden. Känslor, tankar, språk lyder under samma lagar som beteenden, de är en form av beteenden.

En radikal behaviorist talar om inre och yttre beteenden där de inre är tankar och känslor, de yttre beteenden och prat. Skinners upptäckt att beteende styrs av dess konsekvenser och att vi kan använda en beteendeanalys för att förstå beteende och inlärning har därigenom också blivit liktydigt med behaviorism.

Vi har alltså två definitioner av begreppet behaviorism, en som forskningsmetodik och en som inlärningsteori.
Behaviorism som forskningsmetod har slagit igenom stort inom psykologin. De flesta som forskar inom psykologin idag gör det med kvantitativa empiriska metoder. Såg ett TV program om en råttforskare som ifrågasatte ”behaviorismens syn” på att djur inte har känslor. De metoder han använde var rent behavioristiska ur metodperspektivet. En radikal behaviorist skulle inte förneka att djur kan ha känslor. Han skulle säga att vi inte vetenskapligt kan ta reda på om det är känslor av den typ vi människor kallar det som finns i råttans hjärna när den ”skrattar”. Den här forskaren hade nämligen upptäckt att råttor ”skrattar” med ett högfrekvent ljud som vi inte kan uppfatta när de stimuleras på ett sätt som de uppskattar. Enligt honom ett bevis för att råttor har känslor. Ingen radikal behaviorist ifrågasätter att människor har tankar och känslor, hon säger bara att de inte kan studeras vetenskapligt. Den tekniska utvecklingen med hjärnavbildning kanske kan ge metoder att studera tankar och känslor med en behavioristisk metod.

Behaviorism som Skinners inlärningspsykologi och beteendeanalysen är väl idag närmast att betrakta som en ”sanning” inom psykologin, som evolutionsläran inom biologin. (Se föregående inlägg 20 oktober 2010.) Det är förvirrande att man fortsätter att förtala behaviorismen samtidigt som dess rön slagit igenom på bred front.

Modern forskning som Relational Frame Theory utgår från den radikala behaviorismen. Resultaten där har gett stöd för att vårt sätt att tänka fungerar på samma sätt som Skinner beskriver beteenden med beteendeanalysen. Stöd som idag används för att exempelvis behandla autistiska barn på ett framgångsrikt sätt. Kognitiv beteende terapi, KBT, som visat sig vara en framgångsrik behandlingsmetod för de flesta psykologiska symptom har Skinners beteendeanalys, det vill säga behaviorismen, som sitt grundläggande verktyg. Det senaste inom KBT som ACT och mindfulness har också sin rot i radikal behaviorism.

onsdag 20 oktober 2010

Vetenskaplig stöd

Det finns många teorier i omlopp inom ledarskap, organisationsutveckling och management. De flesta stödjer sig på några enstaka forskares resultat. Rön som de sedan ägnat resten av livet åt att utveckla och förfina. Inget ont om det men vetenskap är svårt och det krävs många års studier från oberoende forskare runt om i världen samt gärna försök till förkastande av hypotesen innan en teori kan anses ha ett grundligt vetenskapligt stöd.
Frågan är om det finns någon teori som kommer i närheten av det vetenskapliga stöd som OBM har? De första grundläggande rönen kom för över 100 år sedan med Pavlov och från 40-talet tog det fart ordentligt med Skinner.
På 50-talet kom de första publicerade studierna på det arbetspsykologiska området. Under 60-talet publicerades OBM studier i olika vetenskapliga magasin. Journal of Organizational Behavior Management som fokuserar på OBM har publicerat forskning inom området sedan 1977, 30 år med en egen vetenskaplig tidskrift för oberoende forskning.
Till det kommer alla publicerad forskning på andra områden av psykologin som ger stöd för teorierna bakom beteendeanalysen, OBMs grundläggande verktyg. Exempelvis alla studier på KBT som behandling av olika typer av psykologiska symptom. Studenter världen runt gör varje termin egna studier som bekräftar beteendeanalysen. Det finns många universitetsutbildningar i beteendeanalys. Den första kursen i Sverige finns på Lärarhögskolan i Stockholm.
Man kan säga att Skinners beteendeanalytiska grundteori idag är lika empiriskt fast förankrad inom psykologin som Darwins evolutionslära är inom biologin.